.
I helgen gick Jazzfesten i Västerås av stapeln. Kungl. Musikaliska Akademien och Svensk Jazz bjöd in till ett seminarium om hur jazzutbildningarna i landet ser ut och hur utbildningarna förbereder studenterna för ett framtida yrkesliv som musiker. Seminariet var ett evenemang inom ramen för Kungl. Musikaliska akademiens 250-årsfirande ”Musikens år 2021”.
I panelen medverkade företrädare för fyra av Sveriges jazzutbildningar på högskolenivå och samtalet modererades av vår vice ordförande, jazzmusikern Lisa Grotherus.
Deltagare
Joakim Milder, Kungl. Musikhögskolan
Gunilla Törnfeldt, Musikhögskolan Örebro
Klabbe Hörngren, Musikhögskolan Ingesund
Almaz Yebio, Musikhögskolan Malmö
Även Anders Jormin, Högskolan för scen och musik i Göteborg, skulle ha deltagit men fick tyvärr förhinder.
Frågor som diskuterades var bland annat: Hur matchar utbildningarna den reella arbetsmarknaden? Vad innebär det att utbildas till musiker, hur förbereds man? Och vilka framtidsspaningar har panelen för jazzutbildning i Sverige?
– Samtalet var intressant och fick mycket positiv respons från åhörarna, det gav också klarhet kring de likheter och skillnader som finns mellan lärosätena, säger Lisa Grotherus.
I en diskussion om konstnärlig utveckling kontra entreprenörskap betonade Joakim Milder, Kungl. Musikhögskolan, vikten av att studenterna får utveckla sin konstnärliga identitet och inte behöver kompromissa med den för att nå framgång i yrkeslivet som musiker. Samtidigt har samtliga lärosäten någon typ av frilanskunskap eller annan förberedelse för ett yrkesliv som musiker.
Av panelens framtidsspaningar kan nämnas Gunilla Törnfeldt, Musikhögskolan Örebro, som lyfte att bristen på blåsmusiker är en gigantisk utmaning för framtiden, samt vikten av att bredda rekryteringen till jazzutbildningarna även när det gäller socioekonomisk bakgrund.
Foto: Emma Lundborg